I Det som andra inte ser skaffar huvudpersonen Claire en kamera för att kunna fånga världen ur ett annat perspektiv.
”Jag vill slå upp ett fönster till en plats där färgerna är som juveler.
Jag vill göra små saker så stora att de blir en egen värld.
Jag vill gömma mig bakom barkflagorna. Svepa in mig i ett löv. Gå vilse i en skog av mossa.
Jag vill se världen som myrorna ser den.”
Makrofotograferingen blir som en symbol för hela romanen, som utforskar nya perspektiv både genom det ganska ovanliga berättarperspektivet och genom karaktärernas olika sätt att se på verkligheten.
En läsare beskrev just det här så bra häromdagen: ”För mig var det magiska med den här boken det som händer under ytan snarare än bara berättelsen som sådan. Det är en bok som kräver att du vågar sakta ner och verkligen se vad som händer i de små detaljerna.”
När jag började leta efter en omslagsbild till Det som andra inte ser kom jag och författaren Al Brookes överens om att vi ville använda en närbild med naturtema, eftersom naturen också är ett viktigt tema i boken. Jag snubblade över den finska naturfotografen Joni Niemeläs makalösa makrofotografier ungefär samtidigt som Al frågade om jag kunde hitta en bild på en halvutslagen ormbunke. När jag hittade ”Unfurling” var vi fast båda två.
Jag har intervjuat Joni Niemelä om hans kärlek till fotografi, naturen och de små detaljerna i omvärlden.
Vem är Joni Niemelä?
Jag är en självlärd konst- och naturfotograf från Södra Österbotten i Finland. Jag har fångat världen omkring mig i över tio år. Även om jag tycker om att fotografera olika saker i naturen är mitt favoritmotiv makrovärlden och alla de där små detaljerna som man oftast inte lägger märke till.
Du började fotografera när du var ganska ung. Vad var det som fick dig att utforska just fotografi som ett kreativt uttryckssätt?
Från början ville jag bara dokumentera de här ögonblicken i naturen för min egen skull, men efter ett tag började jag dela mina bilder och märkte att andra också tyckte om dem. Sedan dess har jag alltid haft med mig kameran ut i naturen för att fånga detaljerna och ögonblicken. Jag tror att fotografi är ett enkelt medium att börja med och man upptäcker alltid nya saker att lära sig. Makrofotograferingen öppnade en helt ny värld för mig som jag fortfarande håller på att utforska.
Vad betyder naturen för dig?
Naturen är en jätteviktig del av mitt liv och mitt arbete som fotograf. Man kan alltid njuta av den, även om man inte fotograferar. Idag har många tappat relationen till naturen, och jag hoppas att mina bilder kan väcka intresse och på så sätt hjälpa till att stärka den relationen igen.
Hur tror du att din roll som fotograf påverkar hur du ser på världen?
Jag är helt klart mer uppmärksam på ljuset och alla detaljer omkring mig – inte hela tiden, men jag lägger ofta märke till sådant även om jag inte har kameran med mig.
Finns det några speciella ögonblick från din tid som fotograf som du minns särskilt väl?
Jag kan inte komma på något enstaka ögonblick, men jag kommer väl ihåg alla dimmiga morgnar, särskilt på hösten. Något välbekant kan förvandlas helt när den där tjocka dimman drar fram och gömmer omgivningarna så att bara vissa detaljer blir synliga.
Makrofotograferingens miniatyrvärld är förstås ett annat exempel. När jag tar sådana här bilder är jag så fokuserad på motivet att jag glömmer bort allt omkring mig. Det är en fin värld att förlora sig i.
Kommer du ihåg när du fotograferade ”Unfurling”, bilden som används på omslaget till Det som andra inte ser?
Att fotografera ormbunkarna när de slår ut på våren har blivit en slags ritual för mig. De här växterna är några av de första som reser sig från marken efter vintern och de ger en fin övergång från de kalla, vita vinterscenerna till grönare motiv. Jag minns att jag fotograferade just den här ormbunken i flera timmar ur olika vinklar, och den här bilden var den jag blev mest nöjd med. Kanske släpper jag en fotoserie med ormbunkar någon gång, när jag har tillräckligt många bra bilder på det här temat.
Vad är det viktigaste du har lärt dig genom ditt kreativa arbete?
Jag tycker att det är viktigt att man försöker göra sin egen grej – att hitta och utveckla sin egen stil.
Vad ser du fram emot just nu?
Nu när sommaren är över och hösten lider mot sitt slut börjar jag verkligen längta efter vintern. Jag hoppas att det blir mycket snö i vinter.
Du kan se fler av Jonis bilder på Instagram och Facebook. Alla Jonis fotografier går att beställa som tryck eller för licensiering på hans hemsida.
Lämna ett svar